Sva 2 Yrkesinriktad

Examinationsuppgift om språkhistoria och språkliga variationer i svenskan i Sva 2

Här kan du läsa ett textexempel på ett argumenterande talmanus:

textexempel-pa-ett-argumenterande-talmanus

Under denna examinationsuppgift om språkhistoria och språkliga variationer i svenskan ska ni skriva ett argumenterande talmanus om något område inom språksociologi och minoritetsspråk. Under lektionstiden kommer vi tillsammans att diskutera och läsa vissa delar av informationshäftet tillsammans för att ni ska få grundläggande information om området. Ni ska sedan komma på en tes som kan passa för ert eget talmanus som ska skrivas på max en sida och hållas muntligt med en kort Power Point under en av lektionerna.

Denna uppgift bedöms både muntligt och skriftligt.

Förslag på teser:

Fler språk berikar!

Vår språkhistoria är viktig!

Framtidens svenska beror på språkhistoria!

Alla minoritetsspråk borde bli erkända!

Språken i det indoeuropeiska språkträdet är mer lika än olika!

Det är viktigt att språk förändras!

Alla språkliga variationer och minoritetsspråk borde ha samma status i samhället!

Mall för ett talmanus:

¤ Rubrik = tesen

¤ Inledning – här upprepar du tesen och fångar publikens intresse. Du ska inte argumentera här. Du får gärna använda något känslomässigt exempel eller en retorisk fråga som fångar intresset.

¤ Näst starkaste argumentet – här placerar du det argument som du tycker är näst starkast och det är viktigt att du källhänvisar till en källa här också.

¤ Svagaste argumentet – här placerar du det svagaste argumentet och här är det valfritt om du vill hänvisa till en källa.

¤ Ett motargument – här tar du med ett motargument som personer kan tycka som tycker tvärt emot vad du tycker.

¤ Starkaste argumentet – här placerar du ditt starkaste argument och det är viktigt att du källhänvisar till en källa här också.

¤ Avslutning – här upprepar du tesen igen och formulerar dig kort och gärna med något retoriskt stilmedel så att talet dröjer sig kvar hos publiken.

När du har lämnat in ditt talmanus, övat på talet, skapat en Power Point och hållit talet ska du göra en självskattning utifrån ditt eget tal. Angelica har filmat ditt tal och du får chans att titta på det och du ska svara på nedanstående frågor som en del av en självskattning:

  1. Vad gick riktigt bra under ditt tal? Syntes etos, logos och patos och på vilket sätt syntes dem?
  2. Vad gick mindre bra under ditt tal som du behöver utveckla till nästa gång?
  3. Hur ska du jobba med dina förberedelser och vad ska du tänka på för att förbättra dig till nästa gång du håller tal?

Skolverkets mål och kunskapskrav som testas i uppgiften:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  1.     Muntliga utredande och argumenterande presentationer i och inför en grupp. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner och presentationer. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.
  2.    Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt utredande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisning till olika källor.  
  3.    Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.
  4.    Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
  5.      Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. Språksläktskap och språkförändringar. Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, teckenspråkets och dialekternas ställning och status.
  6.     Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.

Kunskapskrav, betygskriterier:

Betyget E:

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. (E1)

I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. (E2)

Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade och där budskapet framgår tydligt. (E3)

Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor. (E4)

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (E5)

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (E6)

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (E9)

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (E10)

Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. (E11)

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och ge exempel på språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk. (E12)

Betyget D:

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C:

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. (C1)

I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. (C2)

Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. (C3)

Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. (C4)

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (C5)

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet och viktiga detaljer i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (C6)

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (C10)

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (C11)

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt använder med viss säkerhet olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. (C12)

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt, med dessa som utgångspunkt, översiktligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk. (C13)

Betyget B:

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A:

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. (A1)

I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. (A2)

Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. (A3)

Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser. (A4)

Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. (A5)

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (A6)

Eleven kan återge det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och underförstådda sammanhang i föreläsningar och texter och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (A7)

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (A11)

Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (A12)

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. (A13)

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt, med dessa som utgångspunkt, utförligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk. (A14)

Salsskrivningen den 15/2

Onsdagen den 15/2 mellan klockan 8.15-12.00 skriver alla åk 2 en utredande text/PM i svenska och svenska som andraspråk. Lunchen serveras 12.05-13.15 och efter det är det vanligt schema på eftermiddagen.

Alla som läser SVA ska vara i sal 1056 där både Sofia och Angelica kommer turas om att vara vakter.

NA15 som läser Sve 2 kommer att vara i en ny sal enligt schemaläggarna. Ni ska vara i 0041. Maria kommer att vara provvakt där.

Mycket viktig information:

Det är viktigt att ni kommer till provet i god tid och att ni har någonting med er som ni kan äta och dricka under provtiden. Ni ska också ha med er datorn och under provet kommer internet att behöva stängas av på varje enskild dator. Kontrollera på kvällen innan att din dator är fulladdad. Du ska också ha med dig häftet med texter som du ska ha läst igenom innan och som du ska använda som källor när du skriver din utredande text/PM. Om du behöver gå på toaletten under provet finns en toalista längst fram där man skriver sitt namn. Om någon annan är på toa samtidigt får du vänta. Mobiltelefonerna är naturligtvis avstängda och läggs i ”mobilhotellet” direkt när ni kommer in i klassrummet på morgonen. Ni ska inte skriva ert namn någonstans i dokumentet och inte heller döpa dokumentet till ert namn. Istället döper ni det till antingen ”Sva 2 Angelica och ditt personnummer” eller ”Sve 2 NA15 och ditt personnummer”.

Under provet kommer det finnas ordlistor på svenska och ordböcker på några modersmål och svenska. Pappret med en mall över texten får också användas samt texthäftet med källorna.

När ni är klara med er text ska ni räcka upp handen så kommer provvakten fram och hjälper er med att föra över texten till ett USB och till rätt urkundadress. Du raderar sedan dokumentet från din dator när provvakten säger att du kan göra det.

Lycka till på provet!

Examinationsuppgift 2 Utredande text

Examinationsuppgift 2 i Sva2 yrkesinriktad

 

Under denna examinationsuppgift ska ni få skriva en varsin utredande text. Ni ska få återanvända information och tankar från den förra uppgiftens författare som ni sökte fakta om. Nedanför finns det olika frågeställningar som man kan välja på, men två personer får inte välja samma frågeställning.

A)Du ska få EN frågeställning av dessa som du ska skriva en utredande text om.

  1. Vilken likhet och vilken skillnad kan det finnas mellan författarna Stig Dagerman och Edgar Allan Poe? Bafeeal har valt denna!
  2. På vilket sätt kan novellen ”Det skvallrande hjärtat” kopplas till den litterära epoken romantiken? Klaudia har valt denna!
  3. Hur användes Stig Dagermans novell ”Att döda ett barn” ute i samhället? Samuel har valt denna!
  4. Vilken likhet och vilken skillnad finns det mellan Stig Dagermans novell ”Att döda ett barn” och filmatiseringen av samma novell? Tonny har valt denna!
  5. Hur kan vi idag se att det fortfarande finns drag av epoken romantiken och den skräck som skrevs under den tiden som bland annat Edgar Allan Poe tillhörde?
  6. Vilken likhet och vilken skillnad finns det mellan novellerna ”Att döda ett barn” och ”Det skvallrande hjärtat”? Marcelline har valt denna!
  7. Vilken likhet och vilken skillnad finns det mellan en av novellerna och en annan novell som du har läst? Hayat har valt denna!
  8. På vilket sätt visade Stig Dagerman att han var olycklig i livet? Plamedie har valt denna!
  9. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att använda novelläsning i undervisningen på gymnasiet? Amin har valt denna!
  10. Vilken novell har ibland kallats för världens bästa novell och vad beror det på? Ayan har valt denna!
  11. Vilken uppväxt hade Edgar Allan Poe och på vilket sätt blev han påverkad av den? Grace har valt denna!

 

B)Angelica visar er textexempel på hur en utredande text ser ut från läroboken ”Kontext” på s. 78-87.

C)Vi skriver tillsammans en utredande text i klassrummet där alla hjälper till med formen i texten.

Vårt textexempel som vi skapade under lektionen den 12/12:

Namn: Förnamn Efternamn                                                                                         Datum:161212

Lärare: Angelica Castenskiold

Klass: Sva 2 yrkesförberedande

Uppgift: Utredande text

Olika upplevelser av Fanny och Alexander hos två recensenter

Inledning Fanny och Alexander är två syskon som finns i teatern med samma namn som spelas på Dramaten i Stockholm. Varje teaterstycke upplevs på olika sätt av olika personer och brukar recenseras i olika dagstidningar. Både Lars Ring och Rickard Loman har recenserat den och frågan som man kan ställa sig är:

Vilka reaktioner lämnar Dramatens Fanny och Alexander hos två olika recensenter?

Källa 1 Lars Ring som recenserade Fanny och Alexander i svd den 12 februari 2012 tycker att det finns både positiva och negativa delar i teaterstycket…

Källa 2 Den andra recensenten Rickard Loman som publicerade sin recension i dn 120213 anser att teaterstycket ”verkar kanske inte på djupet, men den verkar på längden”…

Utredning Både Lars Ring och Rickard Loman har olika upplevelser av teaterstycket Fanny och Alexander där båda uttrycker sig positivt och negativt…

Slutsats Avslutningsvis lämnar Dramatens Fanny och Alexander liknande reaktioner hos recensenterna.

 

D)Ni får själva söka fakta från två källor och sedan börja skriva er text som max får vara 1,5 sidor lång. Här är det viktigt att ni använder ett formellt språk, något citat och varierade referatmarkörer. Följ mallen för hur texten ska se ut på s. 80-81 i er lärobok.

E)Ett första utkast av texten lämnas in till mig för en första rättning av ert språk.

F)Tillsammans med en annan person i klassen rättar ni språket genom att prata om rättningen tillsammans och diskutera grammatik.

G)Ni skriver färdigt texten och lämnar in den färdiga versionen till mig och se till att den är max 1,5 sidor lång med storlek 12 Times New Roman.

 

Kunskapskrav som testas i denna uppgift:

E:

Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor. (E4)

 

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (E5)

 

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (E6)

 

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (E9)

 

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (E10)

 

 

C:

Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. (C4)

 

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (C5)

 

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet och viktiga detaljer i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (C6)

 

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. (C7)

 

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (C10)

 

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (C11)

 

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt använder med viss säkerhet olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. (C12)

 

 

A:

Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. (A5)

 

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (A6)

 

Eleven kan återge det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och underförstådda sammanhang i föreläsningar och texter och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (A7)

 

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. (A8)

 

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (A11)

 

Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (A12)

 

 

 

Veckoschema Sva 2 Yrkesinriktad

V.42 Genomgång av kursmål och vi börjar arbeta med examinationsuppgift 1 som handlar om muntlig och skriftlig novellanalys.

V.43 Vi fortsätter och avslutar arbetet med muntlig novellanalys genom att klassen får sitta i mindre grupper och berätta om den novell man har läst för de andra i gruppen utifrån stödfrågorna i uppgiften.

V.44 LOV!

V.45 Vi fortsätter arbeta med examinationsuppgift 1 som nu går över i den skriftliga novellanalysen av två andra noveller. Vi utgår från samma stödfrågor som vi hade om de andra novellerna i den muntliga analysen. Denna vecka hinner vi skriva minst en tredjedel av novellanalysen. Så fort eleverna har skrivit någon del av denna under lektionstid så mejlas detta till angelica.castenskiold@arlandagymnasiet.se för att Angelica ska kunna följa varje elevs skrivprocess.

V.46 Vi fortsätter arbeta med examinationsuppgift 1 och vi skriver under lektionstid vidare på vår novellanalys som även innehåller läsning och samtal om digitala texter på nätet som handlar om fakta om novellernas två författare.

V.47 Vi fortsätter arbeta med examinationsuppgift 1 och vi skriver under lektionstid vidare på vår novellanalys. Eleverna får nu i uppgift att slutföra ett första utkast inför nästa veckas kamratbedömning av texten. Det första utkastet mejlas även till angelica.castenskiold@arlandagymnasiet.se för en språklig genomgång.

V.48 Vi fortsätter och avslutar skrivningen av våra novellanalyser och under en av lektionerna denna vecka jobbar vi med kamratbedömning och grammatiken i texterna. Eleverna får rätta till sina texter och sedan skicka texterna till angelica.castenskiold@arlandagymnasiet.se.

V.49 Examinationsuppgift 2 presenteras som är utredande text. Vi återanvänder delar från vår novellanalys, kommer på olika frågeställningar där eleverna får välja en att skriva en utredande text om..

V.50 Fortsatt arbete med examinationsuppgift 2. Angelica börjar prata mittkursresultat med er så ni vet hur ni ligger till i kursen hittills.

V.51 Angelica fortsätter prata mittkursresultat med er så ni vet hur ni ligger till i kursen hittills. Julavslutning i slutet av veckan.

V.52 JULLOV!

V.1 JULLOV!

V.2

Examinationsuppgift 1

Novellexamination med tema Mord

 

  1. Du ska läsa novellen ”Att döda ett barn” av Stig Dagerman och ”Det skvallrande hjärtat” av Edgar Allan Poe.

 

  1. När du har läst båda novellerna ska du svara på frågorna som står här nedanför:

¤ Hur börjar ”Att döda ett barn”?

”Att döda ett barn” som är skriven av Stig Dagerman börjar med…

¤ Vad händer i mitten av novellen (klimax) ”Att döda ett barn” som leder till att novellen slutar som det gör?

I mitten av novellen händer klimax som är…som leder till att novellen slutar som den gör eftersom…

¤ Hur börjar ”Det skvallrande hjärtat”?

”Det skvallrande hjärtat” som är skriven av Edgar Allan Poe börjar med…

¤ Vad händer i mitten av novellen (klimax) ”Det skvallrande hjärtat som leder till att novellen slutar som den gör?

I mitten av novellen ”Det skvallrande hjärtat” händer klimax som är…som leder till att novellen slutar som den gör eftersom…

Om det är svårt att förstå den dramaturgiska modellen så kan man titta på nedanstående filmklipp för att förstå lite bättre:

  1. Hur ser man att dessa två texter är just noveller och berättande texter?

Texterna är noveller och berättande texter eftersom att…

 

  1. På vilket sätt kan man se att båda dessa noveller kan ingå inom temat Mord?

Båda novellerna kan ingå inom temat Mord eftersom…

 

  1. Hitta ett eller flera allmänmänskliga teman i novellerna.

Ett allmänmänskligt tema i novellen ”Att döda ett barn” tycker jag är…därför att… Ett allmänmänskligt tema i novellen ”Det skvallrande hjärtat” tycker jag är…därför att…

 

  1. Skriv två eller fler litterära motiv som du kan hitta i novellerna.

Två vanliga litterära motiv är…och…som finns i ”Att döda ett barn”/”Det skvallrande hjärtat”. Dessa är vanliga litterära motiv eftersom…

 

  1. På vilka olika sätt kan du märka av att novellerna är skrivna utifrån två olika kulturer (amerikansk och svensk)?

Det märks att novellerna är skrivna utifrån två olika kulturer eftersom…

 

  1. På vilka olika sätt kan du märka av att novellerna är skrivna under två olika tider i historien?

Novellerna är skrivna under två olika tider i historien och det märks eftersom…

 

  1. Vilka/vilket tema tycker du att novellerna har? Finns det flera olika? Varför/varför inte?

Ett/flera tema som jag tycker att novellen/novellerna har är…därför att…

 

  1. Vilket motiv har novellerna? Vad har författarna velat lära sina läsare med novellen?

Motivet i ”Att döda ett barn” tycker jag är…därför att…

Motivet i ”Det skvallrande hjärtat” tycker jag är…därför att…

 

  1. Hitta information om författarna Stig Dagerman och Edgar Allan Poe och använd den faktan när du förklarar varför du tror att dessa två författare skrev just dessa två noveller. Fanns det något i deras liv som kunde inspirera dem till att skriva detta?

Enligt…där jag hittade fakta om Stig Dagerman så var han en…som jag tror ledde till att han skrev den här novellen.

Enligt…där jag hittade fakta om Edgar Allan Poe så var han en…som jag tror ledde till att han skrev den här novellen.

 

  1. Var kritisk till källorna som du använde för att hitta fakta om författarna. Varför går det att lita på dina källor? Vad finns det för brister med dina källor som gör att det kan vara svårt att lita på dina källor?

Min källa…där jag hittade information om Stig Dagerman är bra eftersom…

Den är dock inte så bra eftersom…

Min källa …där jag hittade information om Edgar Allan Poe är bra eftersom…

Den är dock inte så bra eftersom…

 

 

 

 

 

”Att döda ett barn” av Stig Dagerman

Det är en lätt dag och solen står snett över slätten. Snart skall klockorna ringa, ty det är söndag. Mellan ett par rågåkrar har två unga hittat en stig som de aldrig förut gått och i slättens tre byar blänker fönsterrutorna. Män rakar sig framför speglarna på köksborden och kvinnor skär gnolande upp bröd till kaffet och barn sitter på golven och knäpper sina livstycken. Det är den lyckliga morgonen till en ond dag, ty denna dag skall ett barn dödas i den tredje byn av en lycklig man.

 

Ännu sitter barnet på golvet och knäpper sitt livstycke och mannen som rakar sig säger att i dag skall de ta en roddtur nerför ån och kvinnan gnolar och lägger upp det nyskurna brödet på ett blått fat.  Det far ingen skugga över köket och ändå står mannen som skall döda barnet vid en röd bensinpump i den första byn. Det är en lycklig man som tittar in i en kamera och i glaset ser han en liten blå bil och bredvid bilen en ung flicka som skrattar. Medan flickan skrattar och mannen tar den vackra bilden skruvar bensinförsäljaren fast locket på tanken och säger att de får en fin dag. Flickan sätter sig i bilen och mannen som skall döda ett barn tar upp sin plånbok ur fickan och säger att de skall åka till havet och vid havet skall de låna en båt och ro långt långt ut.  Genom de nerskruvade rutorna hör flickan i framsätet vad han säger, hon blundar och när hon blundar ser hon havet och mannen bredvid sig i båten. Det är ingen ond man, han är glad och lycklig och innan han stiger in i bilen står han ett ögonblick framför kylaren som gnistrar i solen och njuter av glansen och doften av bensin och hägg. Det faller ingen skugga över bilen och den blanka kofångaren har inga bucklor och inte heller är den röd av blod.

 

Men samtidigt som mannen i bilen i den första byn slår igen dörren till vänster om sig  och drar ut startknappen öppnar kvinnan i köket i den tredje byn sitt skåp och hittar inget socker. Barnet som har knäppt sitt livstycke och knutit sina skor står på knä på soffan och ser ån som slingrar sig mellan alarna och den svarta ekan som ligger uppdragen i gräset. Mannen som skall förlora sitt barn är färdigrakad och viker just ihop spegeln. På bordet står kaffekopparna, brödet, grädden och flugorna. Det är bara sockret som fattas och modern säger åt sitt barn att springa över till Larssons och låna några bitar. Och medan barnet öppnar dörren ropar mannen efter det att skynda på, för båten väntar på stranden och de skall ro så långt ut som de aldrig förut rott. När barnet sedan springer genom trädgården tänker det hela tiden på ån och på båten och på fiskarna som slår och ingen viskar till det att det bara har åtta minuter kvar att leva och att båten skall ligga där den ligger hela den dagen och många andra dagar.  Det är inte långt till Larssons, det är bara tvärs över vägen och medan barnet springer över vägen far den lilla blå bilen in i den andra byn. Det är en liten by med små röda hus och nymornade människor som sitter i sina kök med kaffekoppen höjd och ser bilen rusa förbi på andra sidan häcken med ett högt moln av damm bakom sig. Det går mycket fort och mannen i bilen ser äppelträden och de nytjärade telegrafstolparna skymta förbi som gråa skuggor. Det fläktar sommar genom vindrutan, de rusar ut ur byn, de ligger fint och säkert mitt på vägen och de är ensamma på vägen – ännu. Det är skönt att färdas alldeles ensam på en mjuk bred väg och ute på slätten går det ännu finare. Mannen är lycklig och stark och med högra armbågen känner han sin kvinnas kropp. Det är ingen ond man. Han har bråttom till havet. Han skulle inte kunna göra en geting förnär, men ändå skall han snart döda ett barn.

 

Medan de rusar fram mot den tredje byn sluter flickan åter ögonen och leker att hon inte skall öppna dem förrän de kan se havet och hon drömmer i takt med bilens mjuka krängningar om hur blankt det skall ligga.  Ty så obarmhärtigt är livet konstruerat att en minut innan en lycklig man dödar ett barn är han ännu lycklig och innan en kvinna skriker av fasa kan hon blunda och drömma om havet och den sista minuten i ett barns liv kan detta barns föräldrar sitta i ett kök och vänta på socker och tala om sitt barns vita tänder och om en roddtur och barnet självt kan stänga en grind och börja gå över en väg med några sockerbitar inslagna i vitt papper i högra handen och hela den sista minuten ingenting annat se än en lång blank å med stora fiskar och en bred eka med tysta åror.  Efteråt är allting för sent. Efteråt står en blå bil på sned över vägen och en skrikande kvinna tar handen för munnen och handen blöder. Efteråt öppnar en man en bildörr och försöker stå på benen fast han har ett hål av fasa inom sig. Efteråt ligger några vita sockerbitar meningslöst utströdda i blod och grus och ett barn ligger orörligt på mage med ansiktet hårt pressat mot vägen. Efteråt kommer två bleka människor som ännu inte fått dricka sitt kaffe utspringande genom en grind och ser en syn på vägen som de aldrig skall glömma. Ty det är inte sant att tiden läker alla sår. Tiden läker inte ett dödat barns sår och den läker dåligt smärtan hos en mor som glömt att köpa socker och skickar sitt barn över vägen för att låna och lika dåligt läker den ångesten hos en gång lycklig man som dödat det.  Ty den som har dödat ett barn åker inte till havet. Den som har dödat ett barn åker långsamt hem under tystnad och bredvid sig har han en stum kvinna med ombunden hand och i alla byar som de passerar ser de inte en enda glad människa. Alla skuggor är mycket mörka och när de skils är det fortfarande under tystnad och mannen som dödat barnet vet att denna tystnad är hans fiende och att han kommer att behöva år av sitt liv för att besegra den genom att skrika att det inte var hans fel. Men han vet att det är lögn och i sina nätters drömmar skall han i stället önska att få en enda minut av sitt liv tillbaka för att göra denna enda minut annorlunda. Men så obarmhärtigt är livet mot den som dödat ett barn att allting efteråt är för sent.

 

 

 

 

Det skvallrande hjärtat – Edgar Allan Poe

Sant, så sant, jag har varit och är fruktansvärt nervös, men varför påstår ni att jag är galen? Sjukdomen hade skärpt mina sinnen, inte förstört eller dämpat dem. Framför allt fanns en känsla av skarp hörsel. Jag kunde höra allt i himlen och på jorden. Jag hörde många saker från helvetet. På vilket sätt skulle jag då vara galen? Lyssna och observera hur förnuftigt – hur lugnt jag kan berätta hela historien för er.

 

Det är omöjligt att säga hur den första idén tog sig in i min hjärna, men när den väl hade fötts jagade den mig dag och natt. Det fanns inga invändningar. Det fanns ingen passion. Jag älskade den gamle mannen. Han hade aldrig gjort mig något ont. Han hade aldrig förolämpat mig. Jag hade ingen åtrå till hans guld. Jag tror att det var hans öga! Ja, så var det! Han hade ett öga som en gam – ett blekt, blått öga med en slöja över. Då och då frös blodet i mina ådror och gradvis, väldigt långsamt, bestämde jag mig för att ta livet av den gamla mannen, och således bli av med mannens öga för alltid.

 

Detta är min poäng. Du tror att jag är galen. Galningar vet ingenting. Men du skulle ha sett mig. Du skulle ha sett hur klokt jag gick till väga – med vilken försiktighet – med vilket förutseende – med vilken förklädnad jag satte igång mitt arbete. Hela veckan innan jag döda den gamle mannen var jag vänligare än någonsin mot honom. Och varje kväll vid midnatt vred jag upp haspen på hans dörr och öppnade, oerhört försiktigt. Och sedan, när öppningen var tillräckligt stor för mitt huvud, hängde jag in en mörk lampa, mörklagd så att så att inget ljus kom ut, och sedan stack jag in mitt huvud. Ni skulle ha skrattat om ni hade sett hur slugt jag stack in det. Jag rörde det långsamt, väldigt, väldigt långsamt, så att jag inte skulle störa den gamle mannens sömn. Det tog mig en timme att få in hela huvudet så att jag kunde se honom när han låg på sin säng. Ha! Skulle en galning varit så intelligent? Och sedan när mitt huvud var en bra bit in i rummet, demaskerade jag lampan försiktigt, väldigt försiktigt, försiktigt eftersom gångjärnen knarrade, jag demaskerade tillräckligt mycket för att en smal ljusstrimma skulle falla på gamens öga. Så här gjorde jag i sju långa nätter, varje natt just vid midnatt, men ögat var stängt varje gång och det var därför omöjligt att utföra mitt arbete. För det var inte den gamle mannen som irriterade mig, utan hans Onda Öga. Och varje morgon vid soluppgången gick jag djärvt in i kammaren och talade modigt till honom. Jag uttalade hans namn i en hjärtlig ton och frågade honom om han hade sovit gott. Så ni förstår att han hade varit en väldigt skarpsinnig gammal man om han hade misstänkt att jag varje kväll, precis vid tolv, hade tittat in på honom när han sov.

 

På den åttonde dagen var jag mer försiktig än vanligt när jag öppnade dörren. En klockas minutvisare rör sig snabbare än min vad egen hand gjorde. Aldrig före den kvällen hade jag känt omfattningen av mina egna krafter – av min slughet. Jag kunde knappt tygla min känsla av triumf.  Tänk att jag var där och öppnade dörren, en liten bit i taget, medan han inte ens kunde drömma om mina hemliga handlingar och tankar. Jag skrockade lite åt tanken, och kanske hörde han mig, för plötsligt rörde han sig på sängen som om han blivit skrämd. Nu kanske du tror att jag drog mig tillbaka, men inte. Hans rum var svart som beck i det tjocka mörkret (eftersom fönsterluckorna var tätt fastsatta på grund av rädsla för inbrott), och därför visste jag att han inte kunde se dörröppningen. Jag fortsatte att stadigt skjuta upp dörren.

 

Mitt huvud var inne i rummet och jag skulle just demaskera lampan när min tumme slant mot plåtmaskeringen. Den gamla mannen sprang upp och skrek: ”Vem där?”

Jag förhöll mig stilla och sa ingenting. I en hel timme rörde jag inte en muskel, och under den tiden hörde jag inte honom lägga sig ner. Han satt upp i sängen och lyssnade, precis som jag skulle ha gjort, natt efter natt, och lyssnade till dödsklockorna på väggen. Nyligen hörde jag ett lätt stön, och jag visste att det stönet kom sig av dödlig terror. Det var inte ett stön av smärta eller sorg, åh nej, det var det låga undertryckta ljud som uppstår när själens botten överfylls av fruktan. Jag kände igen ljudet väl. Många nätter, precis vid midnatt, när hela världen sov, har skräcken som distraherar mig vällt upp från mitt eget bröst, djupt, med dess fruktansvärda eko. Jag känner igen den mycket väl. Jag kände det den gamle mannen kände, och jag tyckte synd om honom, fastän mitt hjärta skrockade. Jag visste att han hade legat vaken ända sedan det första, tysta ljudet, när han hade vänt sig i sängen. Sedan dess hade skräcken växt i honom. Han hade försökt att inbilla sig att det inte fanns någon grund för sin fruktan, men det gick inte. Han hade sagt till sig själv: ”Det är bara vinden i skorstenen, det är bara en mus som springer över golvet”, eller det är bara en syrsa som gnisslat till”. Ja, han hade försökt trösta sig själv med dessa antaganden, men han hade funnit allt förgäves. Förgäves, eftersom Döden, som närmade sig honom, hade förföljt honom med sin långa skugga och omfamnat offret. Och det var det sorgliga inflytandet av den oförståeliga skuggan som fick honom att känna – trots att han varken såg eller hörde – att känna närvaron av mitt huvud i rummet.

När jag hade väntat en lång stund, väldigt tålmodigt, utan att ha hört honom lägga sig ner, beslöt jag mig för att öppna en väldigt, väldigt liten öppning i lampan. Så jag öppnade den, tystare än du kan förstå, tills en stråle lika lång som en spindeltråd sköt ut från öppningen och föll på gamens öga. Det var öppet, vidöppet, och jag blev rasande när jag tittade på det. Jag såg det i perfekt skärpa, en blek blåhet, med en vedervärdig slöja över som kunde frysa

själva benmärgen till is. Men jag kunde inte se något annat av den gamle mannens ansikte eller person. För jag hade styrt ljusstrålen som av instinkt just mot den förbannade punkten. Och har jag inte berättat för er att det som ni misstar för galenskap bara är övertydlig känsla? Mina öron hörde plötsligt ett lågt, dovt och snabbt ljud, sådant som en klocka gör när den är inslagen i bomull. Jag känner till också detta ljud. Det var slagen var en gammal mans hjärta. Det ökade mitt raseri, på samma sätt som trumslag stimulerar soldaternas mod.

 

Men jag tyglade mig fortfarande och stod still. Jag andades knappt. Jag höll lampan utan att röra mig. Jag prövade hur stadigt jag kunde hålla ljusstrålen mot ögat. Under tiden ökade de helvetiska trumslagen från hjärtat. Det växte sig starkare och starkare, högre och högre för varje ögonblick. Den gamle mannens skräck måste ha varit fruktansvärd. Den blev högre, högre för varje sekund. Jag har berättat för er att jag är nervös, och det är jag. Och nu, i nattens döda timme, mitt i husets otäcka tystnad, hetsade ett så konstigt ljud upp mig till okontrollerbar skräck. Trots det tyglade jag mig ett par minuter till och stod still. Men slagen blev starkare, starkare! Jag trodde att hjärtat skulle brista. Och nu grep en ny oro tag i mig – ljudet skulle kunna höras in till grannen! Den gamle mannens sista stund hade nu kommit! Med ett högt rop öppnade jag upp lampan och hoppade in i rummet. Han skrek en gång, bara en gång. På ett ögonblick drog jag ner honom till golvet och drog den tunga sängen över honom. Sedan log jag glatt när jag fann att dådet var utfört så här långt. Men i flera minuter framåt fortsatte hjärtat att dämpat slå. Detta retade mig emellertid inte. Ljudet skulle inte höras genom väggen. Till slut upphörde det. Den gamle mannen var död. Jag drog bort sängen och undersökte kroppen. Ja, han var död, stendöd. Jag placerade min hand på hans hjärta och höll den där i flera minuter. Det fanns ingen puls. Han var stendöd. Hans öga skulle inte besvära mig igen.

 

Om ni fortfarande tror att jag är galen kommer ni inte att tro det länge till när jag beskriver vilka kloka försiktighetsåtgärder jag vidtagit för att gömma kroppen. Natten avtog och jag arbetade tyst men kvickt. Till att börja med styckade jag kroppen. Jag högg av huvudet och armarna och benen. Jag bröt sedan upp tre plankor från golvet i kammaren och placerade allt i utrymmet som uppstått. Jag bytte sedan ut brädorna så slugt, så smart, att inget mänskligt öga, inte ens hans, skulle kunna ha märkt något konstigt. Det fanns ingenting att tvätta bort, inga fläckar av något slag, inga blodfläckar alls. Jag hade varit för varsam för det. En kanna hade fångat allt, haha! När jag hade avslutat dessa insatser var klockan fyra och det var fortfarande lika mörkt som vid midnatt. När klockslaget markerade att timmen var slut, knackade det på ytterdörren. Jag gick med lätt hjärta ner för att öppna, för vad fanns det nu för mig att frukta. Tre män kom in och presenterade sig, med perfekt älskvärdhet, som polismän. Ett skrik hade hört av grannen under natten, misstanke om fuffens hade uppkommit, information hade lämnats på polisstationen och de (poliserna) hade utsetts att söka igenom området.

 

Jag log, för vad hade jag att frukta? Jag bjöd herrarna välkomna. Skriket, sa jag, var mitt eget i en dröm. Den gamla mannen, berättade jag, hade åkt till landet. Jag visade mina besökare runt i hela huset. Jag inbjöd dem att söka, och söka ordentligt. Jag ledde dem så småningom till hans kammare. Jag visade dem hans skatter, säkra och ostörda. I entusiasmen som kom av min självförtroende bar jag in stolar i rummet, och begärde att de skulle vila upp sig där, medan jag, i vild fräckhet av min perfekta triumf, placerade min egen stol på just den fläck under vilken offrets kropp befann sig.

 

Polismännen var nöjda. Mitt sätt hade övertygat dem. Jag var egendomligt lättad. De satt ner, och när jag svarade glatt, småpratade de om välkända saker. Men snart kände jag mig blek och önskade att de skulle gå. Mitt huvud värkte, och jag inbillade mig ett ringande i mina öron, men de satt fortfarande ner och småpratade. Ringandet blev tydligare. Det fortsatte och blev tydligare. Jag talade friare för att bli av med känslan, men den fortsatte och vann säkerhet tills jag slutligen upptäckte att ljudet inte fanns i mina öron.

 

Utan tvekan var jag nu mycket blek men jag talade mer flytande och med hög röst. Ändå ökade ljudet och vad skulle jag göra? Det var ett lågt, dovt och snabbt ljud, sådant som en klocka gör när den är inslagen i bomull. Jag flämtade efter andan, och ändå hörde poliserna inget. Jag pratade snabbare och häftigare, men ljudet ökade stadigt. Jag steg upp och diskuterade om tryfflar i en hög ton och med våldsamma gestikuleringar. Men ljudet ökade stadigt. Varför kunde de inte gå iväg? Jag gick fram och tillbaka över golvet med tunga kliv, som om jag vore exalterad till raseri av männens observationer, men ljudet ökade stadigt. Åh, Gud! Vad kunde jag göra? Jag tuggade fradga, jag yrade, jag svor. Jag svingade stolen som jag hade suttit på och skrapade den mot brädorna, men ljudet hördes över allt, och fortsatte att öka. Det blev starkare, starkare, starkare! Och fortfarande talade männen trivsamt med varandra och log. Var det möjligt att de inte hörde något? Gud allsmäktige! Nej, nej! De hörde! De misstänkte! De visste! De hånade min skräck! Det tänkte jag och det tänker jag fortfarande. Men vad som helst var bättre än den här plågan! Vad som helst var bättre än detta hån! Jag kunde inte längre stå ut med deras skenheliga leenden. Jag kände att jag var tvungen att skrika eller dö! Och nu igen! Lyssna! Högre! Högre! Högre! Högre!

”Uslingar!”, skrek jag, ”sluta att förställa er!” Jag erkänner dådet! Riv upp plankorna! Här, här! Det är slagen från hans vedervärdiga hjärta!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kunskapskrav Sva 2

Skolverkets kunskapskrav

 

Svenska som andraspråk 2 100p

Kurskod: SVASVA02

Skolverkets mål och kunskapskrav för kursen:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  1. Muntliga utredande och argumenterande presentationer i och inför en grupp. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner och presentationer. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.
  2. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt utredande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisning till olika källor.
  3. Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.
  4. 4. Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
  5. Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.
  6. Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. Språksläktskap och språkförändringar. Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, teckenspråkets och dialekternas ställning och status.
  7. Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.

 

Kunskapskrav, betygskriterier:

Betyget E:

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. (E1)

I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. (E2)

Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade och där budskapet framgår tydligt. (E3)

Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor. (E4)

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (E5)

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (E6)

Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. (E7)

Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv. (E8)

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (E9)

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (E10)

Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. (E11)

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och ge exempel på språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk. (E12)

 

Betyget D:

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

 

Betyget C:

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. (C1)

I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. (C2)

Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. (C3)

Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. (C4)

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (C5)

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet och viktiga detaljer i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (C6)

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. (C7)

Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. (C8)

Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och ger dessutom exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa översiktligt. (C9)

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (C10)

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (C11)

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt använder med viss säkerhet olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. (C12)

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt, med dessa som utgångspunkt, översiktligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk. (C13)

 

Betyget B:

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

 

Betyget A:

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. (A1)

I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. (A2)

Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. (A3)

Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser. (A4)

Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. (A5)

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (A6)

Eleven kan återge det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och underförstådda sammanhang i föreläsningar och texter och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (A7)

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för talarens eller författarens disposition och attityder till innehållet. (A8)

Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. (A9)

Eleven kan redogöra för innehållet och den grundläggande berättarstrukturen i skönlitterära texter från skilda kulturer och olika tider, och dessutom ge exempel på några centrala teman och motiv samt diskuterar dessa utförligt. (A10)

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (A11)

Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (A12)

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. (A13)

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt, med dessa som utgångspunkt, utförligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk. (A14)