Slutgiltig info inför muntligt NP på onsdag!

onsdag denna vecka klockan 8.15 är det dags för muntliga nationella prov för er som ni redan vet om. Det kommer att starta 8.15 så kom innan så att du inte kommer sent. Vi ska vara i s1057. Obligatorisk närvaro för alla, men tal för alla ni som är ute på praktik kommer att prioriteras. Det betyder att alla som är ute på praktik måste hinna med att hålla sina tal denna lektion. Övriga elever som inte hinner med har möjlighet att hålla dagen efter på lektionstid OM vi inte hinner med er.

Ni MÅSTE ha fyllt i ert elevformulär (sista sidan i häftet som ni fick) innan ni kommer till skolan på onsdag eftersom att det ska lämnas direkt till mig innan ni håller ert tal. Detta är otroligt viktigt då ni inte får hålla talet om ni inte har lämnat in ert elevformulär innan.

Alla mobiltelefoner måste vara HELT avstängda och läggas i den röda lådan när ni kommer in i salen. Om ni på något sätt behöver använda er av mobilen i talet så får den bara vara med dig bara när du står där framme och håller talet. Det får aldrig finnas i din hand eller nära dig när du är publik.

Ni som inte har varit med under lektionsgenomgångar från mig på grund av praktiken behöver gå in på min lärarsida och läsa informationen där eller läs informationen här nedanför. Ni kommer att märka att detta är exakt samma arbetssätt som ni har gjort tidigare i kursen när ni höll argumenterande tal, men nu är det inom ett annat tema.

1. Kom på din tes (åsikt inom temat ”Vad jag vill och vad jag väljer”) som du vill prata om. Använd förslagen i häftet om det är svårt att komma på själv.

2. Fyll i hela elevformuläret/sista sidan i häftet (alla punkter behöver fyllas i). Ta med det på onsdag och ge det till mig.

3. Skriv ditt argumenterande talmanus enligt den ordning som du tidigare skrivit ett argumenterande talmanus i under kursen, men med din nya tes:

¤ Rubrik = tes/åsikt,

¤ Inledning = säg din tes och förklara hur den hänger ihop med temat,

¤ Näst starkaste argumentet med någon källa som du säger tydligt,

¤ Svagaste argumentet kanske med något exempel till,

¤ Motargument som andra människor som är dina motståndare kan tycka,

¤ Starkaste argumentet eventuellt med en till källa som du säger tydligt här i ditt tal och

¤ Avslutning där du upprepar din tes.

4. Se till att ditt tal är mellan 3-6 min långt, helst 4 min.

5. Skapa stödord som du vill använda dig av och öva mycket på ditt tal så att du blir lite fri från dina stödord.

6. Skapa eventuellt en Power Point eller spara ner en bild som du vill använda dig av i ditt tal.

Mejla frågor till mig om det är någonting ni undrar över. I annat fall ses vi på onsdag!

Kristendom, islam, hinduism och buddhism i grupper 24/3!

Förra lektionen fick ni i läxa att läsa på om hinduism och buddhism i era läroböcker. Gången innan det var läxan att läsa på om kristendom och islam i era läroböcker. Under lektionen den 24/3 kommer det vara otroligt viktigt att ni redan innan har läst dessa sidor i läroboken för att ni snabbt och effektivt ska kunna genomföra lektionsexaminationen.

Hittills har ni hunnit testa alla E-kunskpaskrav i kursen en gång i alla fall (detta förutsatt att du har lämnat in alla lektionsuppgifter). Nu ska vi testa alla (utom två) kunskapskrav för E igen inom de fyra världsreligionerna som vi ännu inte hunnit arbeta så mycket med.

I nedanstående Power Point hittar du information om denna lektionsexamination.

Skapa Power Point om kristendom, islam, hinduism eller buddhism i grupp

Här nedanför kan du titta på gruppernas Power Point som skapades under lektionen 24/3 och du kan med fördel använda dig av fakta som står i dessa när du gör andra uppgifter senare.

Kristendom Sara och Mathilda

Buddhism Madde och Malin

Hinduism Maricela och Get

Islam denia och Lawin

Religion och vetenskap 17/3!

Till lektionen den 17/3 hade ni i läxa att läsa både kapitlet om kristendom och om islam i er lärobok. Detta kommer vara viktigt för er att göra för att kunna hänga med i den fortsatta undervisningen i kursen.

Under lektionen den 17/3 ska vi testa de sista E-kunskapskraven som vi har i denna kurs för första gången. Efter denna lektionsuppgift har du alltså haft möjlighet att testa alla kunskapskrav i kursen en gång. Kunskapskraven denna gång handlar om religion och vetenskap och hela lektionsmaterialet kan du läsa i nedanstående Power Point. Här är det extra viktigt att du lär dig namnen på de nya livsåskådningarna och om du är intresserad av att ligga steget före och fördjupa dina kunskaper inom området för att satsa på högre kunskapskrav bör du även läsa kapitlet om religion och vetenskap i din lärobok.

Religion och vetenskap

Information om nationella prov i svenska!

Innan ni håller det muntliga nationella provet ska ni få förberedelsematerial till det och det går bra att hämta hos mig ca en vecka innan det ska hållas. Exakt när och var det kan hämtas ut återkommer jag med efter sportlovet.

Datum för muntliga nationella prov kommer vara onsdagen den 22/3 8.15-10.00. Detta datum gäller för just er grupp! Jag återkommer om vilken plats det blir!

Läsförståelsen genomförs på samma datum i hela Sverige och det är den 26/4. Tid och plats återkommer jag med så fort jag vet det.

Skrivdelen genomförs också under samma datum i hela Sverige och det är den 28/4. Även här återkommer jag med tid och plats så fort jag vet det.

Abrahamitiska religionerna – likheter och skillnader

Under lektionen den 10/3 kommer vi gå igenom nedanstående Power Point och ni får fokusera på att besvara frågan i slutet om likheter och skillnader mellan de tre abrahamitiska religionerna. Detta är en uppgift som precis som vanligt kommer att bedömas och vara viktig för betyget i kursen. Om du vill ligga steget före är det smart att redan innan lektionen läsa igenom kapitlen om kristendom och islam i din lärobok ”Religion 1”.

abrahamitiska-varldsreligionerna-likheter-och-skillnader

Examinationsuppgift om Badrs bok “Glömda dagar” i Sva 1 yrkesinriktad

Examinationsuppgift om Badrs bok “Glömda dagar” i Sva 1 yrkesinriktad

 

Under veckorna efter sportlovet ska vi tillsammans läsa “Glömda dagar” som är skriven av Badr Almubarak. Ibland kommer ni att få läsläxa i boken och under lektionerna kommer vi jobba med att analysera delarna i boken på olika sätt. Vi kommer att samtala om boken (elever som inte är på praktik) och till slut avsluta med att alla (även elever som är ute på praktik) skriver ett brev till Badr om era tankar om boken. Badr kommer att få breven från mig innan han kommer på besök.

 

När alla är tillbaka efter praktiken kommer sedan Badr att besöka oss i klassen där ni får chans att ställa frågor om honom och boken direkt till honom.

 

I brevet behöver du få med följande punkter:

 

¤ Hälsningsfras i början (Hej Badr!)

¤ Inledning där du berättar kort om vem du är och varför du skriver brevet till honom (Jag heter…och går på Arlandagymnasiet och jag har läst din bok som heter…)

¤ En del där du refererar till specifika delar i hans bok (här behöver du boken framför dig att sidhänvisa till) och förklarar varför du tyckte om dessa delar. (I delen…i din bok beskriver du…och det tyckte jag om eftersom…)

¤ En del där du tar upp någonting mer personligt från din egen uppväxt/ditt eget liv som du tänkte på när du läste hans bok.(När jag läste…i din bok tänkte jag på mitt eget liv eftersom…)

¤ En del där du tar upp några av de frågor som du har inför författarbesöket. (Några saker som jag har undrat över är…)

¤ En avslutande del där du avslutningsvis förklarar vad du kommer att ta med dig efter att ha läst boken. (Det som jag kommer ta med mig efter att ha läst din bok är…eftersom…)

¤ Avslutande hälsningsfras (Med vänlig hälsning/ Förnamn Efternamn).

 

Brevet ska vara en sida långt med storlek 12 Times new roman.

 

Kunskapskrav som testas i denna uppgift:

Betyget E

E1: Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och anpassar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.

 

E3: Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen.

 

E4: Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.

 

E5: Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet.

 

E7: Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur.

 

E8: Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag.

 

E9: Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

 

E11: Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk.

 

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

C1: Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.

 

C4: Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen.

 

C5: Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen.

 

C6: Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras.

 

C7: När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt.

 

C8: Eleven kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet.

 

C10: Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur.

 

C11: Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag.

 

C12: Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

 

C14: Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk.

 

C15: Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål.

 

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

A1: Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.

 

A4: Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen.

 

A5: Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren.

 

A6: Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl.

 

A7: När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt.

 

A8: Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet.

 

A10: Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden.

 

A11: Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag.

 

A12: Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

 

A14: Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk.

 

Information om nationella prov i svenska!

 

Läsförståelsen genomförs på samma datum i hela Sverige och det är den 26/4. Tid 10.00-13.30 i Skrivsalen. Ta med någonting att äta och dricka då ni inte kommer hinna med att äta lunch innan lektionerna som börjar 13.20 på eftermiddagen.

Skrivdelen genomförs också under samma datum i hela Sverige och det är den 28/4 klockan 10.00-14.10 i Skrivsalen. Även här tar du med någonting att äta och dricka under provet.

Examinationsuppgift om språkhistoria och språkliga variationer i svenskan i Sva 2

Här kan du läsa ett textexempel på ett argumenterande talmanus:

textexempel-pa-ett-argumenterande-talmanus

Under denna examinationsuppgift om språkhistoria och språkliga variationer i svenskan ska ni skriva ett argumenterande talmanus om något område inom språksociologi och minoritetsspråk. Under lektionstiden kommer vi tillsammans att diskutera och läsa vissa delar av informationshäftet tillsammans för att ni ska få grundläggande information om området. Ni ska sedan komma på en tes som kan passa för ert eget talmanus som ska skrivas på max en sida och hållas muntligt med en kort Power Point under en av lektionerna.

Denna uppgift bedöms både muntligt och skriftligt.

Förslag på teser:

Fler språk berikar!

Vår språkhistoria är viktig!

Framtidens svenska beror på språkhistoria!

Alla minoritetsspråk borde bli erkända!

Språken i det indoeuropeiska språkträdet är mer lika än olika!

Det är viktigt att språk förändras!

Alla språkliga variationer och minoritetsspråk borde ha samma status i samhället!

Mall för ett talmanus:

¤ Rubrik = tesen

¤ Inledning – här upprepar du tesen och fångar publikens intresse. Du ska inte argumentera här. Du får gärna använda något känslomässigt exempel eller en retorisk fråga som fångar intresset.

¤ Näst starkaste argumentet – här placerar du det argument som du tycker är näst starkast och det är viktigt att du källhänvisar till en källa här också.

¤ Svagaste argumentet – här placerar du det svagaste argumentet och här är det valfritt om du vill hänvisa till en källa.

¤ Ett motargument – här tar du med ett motargument som personer kan tycka som tycker tvärt emot vad du tycker.

¤ Starkaste argumentet – här placerar du ditt starkaste argument och det är viktigt att du källhänvisar till en källa här också.

¤ Avslutning – här upprepar du tesen igen och formulerar dig kort och gärna med något retoriskt stilmedel så att talet dröjer sig kvar hos publiken.

När du har lämnat in ditt talmanus, övat på talet, skapat en Power Point och hållit talet ska du göra en självskattning utifrån ditt eget tal. Angelica har filmat ditt tal och du får chans att titta på det och du ska svara på nedanstående frågor som en del av en självskattning:

  1. Vad gick riktigt bra under ditt tal? Syntes etos, logos och patos och på vilket sätt syntes dem?
  2. Vad gick mindre bra under ditt tal som du behöver utveckla till nästa gång?
  3. Hur ska du jobba med dina förberedelser och vad ska du tänka på för att förbättra dig till nästa gång du håller tal?

Skolverkets mål och kunskapskrav som testas i uppgiften:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  1.     Muntliga utredande och argumenterande presentationer i och inför en grupp. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner och presentationer. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.
  2.    Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt utredande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisning till olika källor.  
  3.    Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer.
  4.    Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
  5.      Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. Språksläktskap och språkförändringar. Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, teckenspråkets och dialekternas ställning och status.
  6.     Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i.

Kunskapskrav, betygskriterier:

Betyget E:

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. (E1)

I diskussioner bemöter eleven andras argument, och egna åsikter understöds med fakta och exempel. (E2)

Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade och där budskapet framgår tydligt. (E3)

Eleven kan skriva utredande texter med referenser till andra källor. (E4)

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (E5)

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (E6)

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (E9)

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (E10)

Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. (E11)

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och ge exempel på språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk. (E12)

Betyget D:

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C:

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till viss del anpassa sitt språk efter syfte, ämne och mottagare. (C1)

I diskussioner bemöter eleven andras argument med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med fakta, exempel och förklaringar. (C2)

Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. (C3)

Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter med referenser till andra källor. (C4)

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (C5)

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet och viktiga detaljer i föreläsningar och texter och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (C6)

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (C10)

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (C11)

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt använder med viss säkerhet olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. (C12)

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt, med dessa som utgångspunkt, översiktligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk. (C13)

Betyget B:

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A:

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. (A1)

I diskussioner bemöter eleven andras argument på ett spontant och ledigt sätt med relevanta motargument, och egna åsikter understöds med detaljerade faktaupplysningar, belysande exempel och förklaringar. (A2)

Eleven kan göra muntliga anföranden som är väldisponerade, där budskapet framgår tydligt och innehållet är anpassat till åhörarna. (A3)

Avbrott och frågor hanteras ledigt och spontant och eleven kan använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser. (A4)

Eleven kan skriva väldisponerade utredande texter som lyfter fram välgrundade slutsatser och har referenser till andra källor. (A5)

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen. (A6)

Eleven kan återge det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och underförstådda sammanhang i föreläsningar och texter och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. (A7)

Eleven kan anpassa sitt lyssnande och sin läsning efter situation och texttyp och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande och argumenterande drag. (A11)

Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion. (A12)

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen och andras språkanvändning samt med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. (A13)

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för språksituationen i Sverige, och kan ge exempel på samt, med dessa som utgångspunkt, utförligt redogöra för språklig variation, språkförändringar och svenskans släktskapsförhållanden med andra språk. (A14)

Examinationsuppgift om litterära epoker under våren

Examinationsdatum för talen är 19/4 (då ska alla vara redo att hålla talen), 20/4 och 27/4!

Under en stor del av våren kommer vi arbeta med litteraturhistoria. I nedanstående dokument finns det en sammanställning av hur vi kommer arbeta och vilka mål och kunskapskrav som kommer att testas.

arbete-med-litterara-epoker-under-varen-i-sve-2

Mall för argumenterande talmanus som du ska använda dig av med start på lektionen den 22/3:

Mall för argumenterande talmanus

Ett elevtal som ni kan titta på för att få lite inspiration till ett mer aktivt användande av Power Point och medvetet kroppsspråk:

 

Litterära begrepp och verkningsmedel:

litterara-begrepp-och-verkningsmedel

Skönlitterära begrepp:

skonlitterara-begrepp

 

Power Point- presentationer från redovisningarna:

Modernismen

Naturalismen – Presentation

Power point postmodernism

PowerPoint upplysningen

Realismen

Romantiken

Renässansen